Barnlängtan

Jag kan bara inte släppa det. Tanken på ett barn till. Vi har sagt att vi är klara med behandlingar, vi är helt överens och ändå kan jag inte förlika mig med tanken på att inte få fler barn. Jag vill så innerligt ha ett barn till.

Senaste försöket (FET) gjorde vi sommaren 2013 och det var positivt, men följdes av ett tidigt missfall. Det var då vi tog beslutet, nu är det slut. Slut på all psykisk terror, på att mixtra med  min kropp, slut på att slitas mellan hopp och förtvivlan. Vi orkar inte mer, vi har hållt på med detta i mer än 10 år nu.

Men längtan efter ett barn, ett syskon till Molly, den kan jag inte komma över. Hur går man vidare? Jag har ingen som helt aning. Och konstigt nog så går jag fortfarande varje månad och hoppas att vi är gravida helt av oss själva… Hoppet är det sista som överger en va?

Svek

Nystart

Helt plötsligt kom lusten tillbaka. Kände att jag saknade bloggvärlden. Jag tror att jag gör ett nytt försök här:).

Oturstjejen

Molly hann inte ens tillbaka till förskolan efter vattkopporna innan hon fick hjärnskakning och vi har varit hemma 3 dagar till. Imorgon ska vi göra ett försök med förskola i alla fall halva dagen.

Det var i måndags som hon ramlade från soffans ryggstöd och hon landade på huvudet. Hemskt att se och höra dunken!

Hon blev trött, medtagen och sen kräktes hon ohejdat. Samtal till Vårdguiden och instruktioner om vad jag skulle observera. Hon piggnade till framåt eftermiddagen och sen dess har vi bara varit hemma och tagit det lugnt. Hjärnskakning är inte att leka med och ett tag var jag riktigt rädd.

Nu vill vi inte ha fler sjukdomar/olyckor tack!

Lördagsnjutning

Sitter på altanen alldeles själv med en kopp kaffe och senaste Damernas Värld. Njutning på hög nivå! Molly leker hos en kompis och det är alldeles tyst. Laddar batterierna.

Uttråkad

Är så uttråkad! Har varit hemma en vecka nu med vattkoppssjuk dotter och snart börjar jag krypa på väggarna! Roar mig med att prova alla Nespressosorterna så mycket kaffe blir det…

Jobba sjuk

Vaknade imorse med halsont som gör att jag knappt kan svälja, feber och förkylning… Det är vid dessa tillfällen jag önskar att jag hade ett vanligt jobb så att jag kunde stanna hemma och kurera mig. Istället så proppade jag i mig alvedon, lassade väskan full med halstabletter och åkte till ateljén. Har ett par saker som bara måste skickas idag så jag hade inget val :(. Hoppas kunna stanna hemma imorgon istället…

Ta tag i sina rädslor

2013 ska bli året då jag tar itu med mina rädslor och fobier. Jag begränsar mig ofta och tänker att det fixar inte jag och då bryr jag mig inte ens om att försöka. Idiotiskt, jag vet.

Att jag nu tar itu med detta beror mycket på Molly. Jag tänker inte föra över mina fobier på henne och hon ska inte känna några begränsningar så nu är det bara för mig att släppa skyddsräcket och hoppa :).

En av dessa saker är skridskoåkning. Jag har inte åkt sen jag var tonåring och med ett skadat knä har jag inte kunnat åka heller. Med åren har jag blivit rädd för att åka med en massa bisarra tankebanor som att alla andra ska tycka att jag är dålig och det är pinsamt mm. Så Joakim är den som har åkt med Molly och jag har tittat på. Fram tills igår. Då tog jag på hans skridskor (har ju inga egna… ÄNNU) och med en vän i armkrok gav jag mig ut. Det var verkligen Bambi på hal is, men jag gav inte upp och till slut så släppte jag vännen och åkte själv. Heja mig! Nu är det dags att köpa skridskor och ut och åka med familjen så ofta vi kan nu under vintern. En sak avklarad och jag är stolt över mig själv!! Det är dags att sluta gömma mig bakom en massa gammalt trams. Här är bildbeviset dessutom. Lite framåtlutad och nervös, men övning ger färdighet!

Oops…

Oj oj en så lång bloggpaus jag har tagit! Lusten för att blogga försvann, jag hade för mycket annat att göra och livet snurrade på i en rasande fart… MEN jag har saknat bloggen så nu kör vi igen :).

Hopptjejen

Vi har tagit ledigt idag och Molly väljer aktiviteter. Så många hopp i vattenpölarna blir det!

Finaste blommorna!

Satt och jobbade när Molly kom in med dessa och sa ” Jag har plockat dessa blommor till dig mamma. Älskar dig”. Mitt hjärta smälte och jag har aldrig förr blivit så glad för några blomster!

Målarglädje

Som vanligt så spårar det ur hos oss när vi målar. Det som börjar med teckningar slutar med ansiktsmålning…

Vem bestämmer?

Varje morgon när vi cyklar till förskolan så pratar Molly oavbrutet. Hon funderar uppenbarligen på en hel del saker. Dagens ämne var pappa.

Var är pappa? På väg till jobbet

Vad gör han på jobbet? Räknar lite siffror, knappar på datorn, pratar med kollegorna, säger vad de ska göra för det är ju han som bestämmer.

(Stort skratt). Neeej, han bestämmer inte över Molly och mamma! Det har du alldeles rätt i lilla älsklingen.

Tycker det är bra att hon har koll på läget :).

3-års tjejen!

Tiden går så fort, för två veckor sedan blev Molly 3 år :).

Hennes enda önskemål var att få en Pippi-tårta och det var väl en baggis tänkte jag… Utan några som helst konditorstalanger så tog jag mig an projektet. Köpte marsipan och karamellfärg och färgade i alla möjliga färger. Inte visste jag att man skulle ha sockerpasta och att marsipanen skulle visa sig vara hopplös att forma sen och var mest en kladdig massa. Tur att jag har en kolugn man i såna stunder…

Med mycket tålamod och skratt gjorde vi tårtorna tillsammans och de blev ju färgglada i alla fall ;). Och Molly älskade dem!! Ja utseendet alltså för tårta äter hon inte…

Det färdiga reultatet!

Vardag igen

Nu är sommarlovet slut för oss. 6 veckor utan någon väckarklocka har satt sina spår, det var hemskt att gå upp 06.30 igår!!! Och lika hemskt var det idag… Suck, det tar väl ett tag att vänja sig vid tidiga morgnar (och kvällar) och inte längre bara kunna slappa och glida runt.

Grönan-Premiär!

Har fina vänner från Skåne här ett par dagar och då passade vi på att gå till Gröna Lund, premiär för Molly :). Vi hade en superkul dag och åkte många karuseller. Tekoppar, nyckelpigan och sånt med Molly och så Kvasten o Twister med de något äldre barnen. Twister var en höjdare, hela 3 åk blev det för min del.

Just det, Molly ville promt åka med i Blå Tåget ( spöktåget) och det fick hon. Bad idea!!!! Hon var livrädd och det satt i även i kärlekstunneln där hon bad oss hålla för hennes ögon hela tiden…

Imorgon bär det av till Göteborg och semestern fullbordas med ett besök på Liseberg. Vi kör tivoliöverdos ;).

Mysvecka

Var i parken och såg på Plask med Parkteatern. En riktigt rolig föreställning med oväntade händelser som vi alla skrattade åt.

Efter det kom Polisen dit och visade upp sig och barnen fick provsitta deras fyrhjuling. Ett enda barn vågade, Molly…

En riktigt mysig förmiddag och jag är glad att vi har grannarna som hjälper oss och guidar oss i området för vi är ofta helt lost här ;).

Semester

En liten semestervink från oss. Efter två underbara veckor i Skåne är vi nu på väg till vardagen hemma igen. Nu har jag samlat kraft och energi och nu ska även bloggen få lite kärlek igen 🙂

Bildkavalkad

Här är lite bilder från semstern på Kreta. Vi hade en underbar vecka och gjorde inte många knop. Vi var i Kolymbari på Avra Imperial Beach Resort & Spa och hotellet var helt fantastiskt. En bra start på sommaren :).

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Semester!

God morgon från vår balkong på Kreta. Bara vara i en vecka och slappa efter en milt sagt hektisk vår.

Tårtfix

Vi ska fira farfars födelsedag hos oss imorgon så Molly gör tårtan till honom :). Mycket kärlek bakom och lite mushål här och där (mest på marsipanen…).

Ett ynka inlägg…

Ett enda inlägg fick jag till i april!!! Riktigt urdåligt. Särskilt som jag har 100 inlägg i huvudet, men de kommer inte längre än så. Jag är visst bättre på att facebooka för där kommer det minsann upp inlägg. Ska kanske skriva på båda ställena när jag ändå är på gång ;).

 

 

IKEA-besök

Har haft en halvdag på IKEA utan att någon i familjen har fått någon form av utbrott. Skulle snarare benämna det som mysigt och kul. Har aldrig nånsin hänt tidigare.

Bonus var att vi hittade ett matbord som vi gillade och kanske köper. Förvånande eftersom jag förälskade mig i det perfekta bordet igår på annat ställe som jag verkligen vill ha. Kruxet? Det kostade 15.000kr… Detta på IKEA kostar 2.000kr! Tål att tänkas på ett par dagar.

Extra bonus, vi träffade vänner vi inte sett på evigheter i matkön så vi fick härligt lunchsällskap.

En bra dag helt enkelt 🙂

Senaste tiden hos mig

Allt går i en rasande fart och jag hinner inte med. Bloggen blir lidande. Måste strukturera upp mig igen för stressen just nu är inte sund. IGEN. Suck, att jag inte lär mig.

Har hunnit bli 40 sen sist och fick bästa presenterna. Biljetter till Madonna och Jesus Christ Superstar och en New York-resa!!! Känner mig galet bortskämd och upprymd som ett litet barn. Fast finast var förstås teckningen från Molly, den ska jag rama in :).

I helgen åker Molly till landet med farmor och farfar medan vi ska försöka få ordning på det här med flytten… Lägenheten såldes och vi är mer än nöjda med resultatet. De nya vill flytta in redan 1/5 så plötsligt blir det inflytt i huset 20/4 och det är ju jättesnart. MASSVIS att göra innan dess. Ni är ju flera som är undrar om huset och jag lovar att återkomma i det ärendet snart.

Har flera beslut att ta på jobbet. I vilken riktning ska jag gå? Vad vill jag och hur når jag dit? Lite att fundera på.

Molly är trotsig som få… Hon testar verkligen gränserna och sina föräldrar. Varvar det med supermys, pussar o kramar och ”jag älskar dig mamma”. Det är då man smälter. Hon dansar och sjunger mest hela tiden och vill hela tiden titta på ”Ploplulal med Erik” på Youtube och jag fattar inte ens var hon har snappat upp låten. Hon kan dessutom sjunga hela… På sitt eget lilla språk. Så sött.

En liten snabbis om senaste tiden, ska bli bättre på det här med att blogga. Jag lovar.

 

Nervpress

Det här med lägenhetsförsäljning är ju en nervpress utan dess like! Vi är helt slut efter all städning och fixande. De öppna visningarna var i helgen och efter det så flyttade vi upp alla saker som vi hade ställt i förrådet. Idag ringer mäklaren och har 2 nya intressenter som vill komma på visning. Ikväll. Jaha, bara att ta bort och städa igen. Tur att jag inte har något vanligt jobb som kräver att man är närvarande… Och så denna budgivning och osäkerhet över var det ska sluta. Suck, mina nerver börjar bli lite väl trötta. Kan ju i och för sig bero på att de snart blir 40… Tills dess måste bara allt vara klart så vi kan fira med en stor flaska champagne!!

Busungen

Molly gick ut i köket och efter ett par minuter hör jag hur det rasslar till och hon slänger igen köksdörren.

Detta är synen som möter mig när jag öppnar dörren… En salig röra och en dotter som sitter och skalar rödlök, håller för öronen och ropar GÅ UT MAMMA!

Jag stänger dörren och väntar 1 minut. Sen kommer Molly med en tom hink i handen och säger med sin vänaste röst ” Mamma jag tappade alla mina pärlor, kan du hjälpa mig att plocka upp dem?”. Sen satt vi på golvet en halvtimme och plockade pärlor, lökskal och allt annat hon tappade… En helt vanlig dag hos oss.

 

Skottdagen…

Lite förlegat, men idag är det ju vi ogifta tjejer som har chansen att fria. Jag kommer INTE att göra det. Jag har nämligen gjort det de senaste två skottåren och inte fick jag något ja som svar så nu struntar jag i det. Vi får väl se om det någonsin blir något giftermål för oss, men initiativet kommer i alla fall inte att komma från mig utan det blir tråkmånsen som får ta tag i det. Ja i detta fallet så är han faktiskt en riktig tråkmåns eller tröttmössa om ni hellre föredrar det.

Träningsvärk

Jösses vad vi har plockat undan saker och städat de senaste dagarna. Jag har träningsvärk i muskler jag inte ens visste om att de fanns!!!! Detta pga att det var folk som ville ha förhandsvisning på lägenheten igår och det fick de såklart så det var bara att se till att den var i finaste skicket redan då. Nu har vi öppen visning i helgen och efter det vill jag bara ligga på soffan och koppla av och inte städa en endaste smula mer…

Att göra slag i saken!

Det bästa är ju att bara ta tag i saker och ting så att man får det gjort.

Härom kvällen så sa jag till Molly att det inte längre blir någon välling på natten utan att det blir välling som vanligt på kvällen och sen sover vi på natten. Helt okej för henne då, men så vaknade hon ju på natten och ropade vääääälling och blev jätteledsen när hon inte fick någon. Fast det gick faktiskt jättebra, hon grät väl i 2 minuter och sen somnade hon. Natten efter likadant och gråt i kanske 1 minut och tredje natten efterfrågade hon inte ens vällingen :).

Väldigt smidig avvänjning måste jag säga och det är då jag känner att varför gjorde vi inte detta tidigare. Jaja, det är lätt att vara efterklok, men nu är det i alla gjort och nattsömnen för oss alla är mycket mycket bättre.

Gråten kommer fram

Sitter i min ensamhet på jobbet och gråter. All prinsessyra har gjort att min längtan efter ett barn kommer ännu mer upp till ytan. Längtan är enorm och jag blir så ledsen för att det förmodligen aldrig kommer att bli ett barn till. Det gör så ont.

Längtan och saknaden efter min mamma blir också extra stark. Jag saknar henne så enormt mycket och det gör så ont i hjärtat. Jag hade aldrig ens kunnat föreställa mig att längtan efter henne skulle vara så stor och att det skulle kännas så tomt i mig som det gör.

Det blev en lite tung start på fredagen känner jag, jag hoppas att det vänder för jag kan ju inte sitta här och gråta hela dagen…

 

 

Matstrularen

Molly brukar äta bra till middagen, men de senaste dagarna har det varit helt uppåt väggarna. Igår ropade hon ”Kommer snart, ska bara…” när det var matdags och idag stod hon och skrek att h0n inte ville äta och gick sen och satt sig i soffan och surade!

Så hur mycket fajt ska man ta? Hon äter bra på förskolan så hon får ju i sig mat och näring, men hur gör man för att tvinga i henne mat? Det känns inte som en bra lösning för då tror jag att hon kommer att uppleva hela middagen som något negativt. Samtidigt så kan hon ju inte strunta i middagen. Suck, vad ska jag göra? Någon som har varit med om samma sak?

När jag ändå är på G, hur ska vi göra för att få henne att sluta med välling på natten? Ja, hon äter välling vid läggdags och vaknar ändå på nätterna och vill ha välling och vi har väl varit lite dumma som gått upp och gett henne det. Inte bara nu utan typ alltid… Men nu har jag tröttnat, jag vill sova på nätterna! Tips någon?

Kram från en helt uttröttad mamma

Lägenheten

De senaste veckorna har ju varit helt hysteriska! Låg däckad i influensa en vecka och samtidigt skulle vi fixa till lägenheten inför fotograferingen. Ingen bra kombination kanske, men vi fixade det i alla fall.

Det sjukaste är att vi helt plockade bort Molly här hemma! Inte en pinal från henne syns och det känns hemskt. Just barnfamiljer är ju inte direkt målgruppen för vår 2:a och fria ytor istället för växasäng, spis, sittgrupp, leksaker i massor är nog mer säljande. Eller vad säger ni utifrån bilderna nedan?

Mollys möblering.

 Vi har städat lite…

Just den sista bilden är faktiskt den vi tycker sämst om då den känns så kal och trist ut i våra ögon, men förhoppningsvis så ser köparna rena ytor och det är väl som sagt det som säljer.

Min favoritbild på lägenheten är nog denna som är tagen från hallen, jag älskar vår hall!

Nu är det bara att hoppas att många blir förtjusta i lägenheten så det kommer mycket folk på visningen nästa helg och att den blir såld! Sen börjar nya äventyret med att inreda radhuset, tjoho!!

Influensa…

Influensan har däcket mig och Molly :(. Feberfrossa för oss båda inatt igen och kroppen värker så.

Hade jag varit piggare hade jag såklart skrivit långa inlägg om att vi har köpt radhus och hur glada vi är över det, men jag kommer nog dit så småningom.

Nu är jag mest stressad över fotograferingen av lägenheten för massvis ska göras och jag ligger där jag ligger…

Laktos…

Molly har klagat mycket på magont på sistone. Ofta i samband med att hon behöver gå på toa så vi har inte oroat oss så mycket för det. Men så kom det oftare och oftare och man såg riktigt att hon hade ont. Så vi bokade tid hos läkaren för säkerhets skull. De flesta sa att det är nog inget, hon kanske säger så för att hon får uppmärksamhet och bla bla bla. Som småbarnsförälder verkar många veta precis vad som är bäst för vårt barn…

I alla fall så visade det sig att Molly är sekundärt laktosintolerant. Hon var ju sjuk nästan hela hösten och alla infektioner och förkylningar har gjort att tarmen är irriterad och kan inte bryta ner mjölksocker (eller protein, jag minns ju inte) och därför har hon ont och är väldigt lös i magen (ursäkta detaljen).

Så till att börja med så är det låglaktosprodukter som gäller i 6-12 mån och sen kan hon nog börja återgå till ”vanlig” kost efter det. Det finns ju så himla mycket laktosfritt numera så det är inget problem att hitta, det svåraste är vällingen. Majsvälling utan laktos är tydligen supersvårt att hitta så när vi till slut lyckades så bunkrade vi upp. Molly är ju helt besatt i välling!!

Just det, det här med matkassar var visst också svårt. Varken Linas eller Middagsfrid som vi använder oss av kan erbjuda laktosfria produkter utan de rekommenrerade oss att går och köpa de produkterna själv. Då försvinner ju mycket av själva tanken med smidigt och att slippa handla så vi hittade en annan, Matlycka, som har en laktosfri kasse och nu testar vi dem. Hoppas på lika smarriga recept som vi är vana vid!

 

Testdagen

Gjorde som jag blivit tillsagd och testade idag. Minus på stickan såklart. Tråkigt att ringa och berätta det för kliniken och ännu tristare att vår blastocyst inte klarade sig. Så en liten stackars eskimå har vi kvar. Om en månad hoppas vi att det är ett guldägg som biter sig fast.

Livet i övrigt? Det går väl, men jag är inne i en riktigt låg period. Det mesta är trist och ointressant. En kul sak är förstås att vi är i budgivning på ett jättefint radhus :). Efter att ha fallit på målsnöret ett par gånger så måste det väl ändå vara vår tur?

Husvisningar

Jösses, helt plötsligt finkammar vi återigen Hemnet i jak efter det perfekta hemmet. Och vi har såklart hittat det, men prislappen är ett par miljoner för mycket. Helt galet!!

Vi har tidigare bara kunnat tänka oss Gamla Enskede eftersom vi älskar området, men nu har vi vidgat våra vyer och hittat mysiga ställen även lite längre bort. Typ ett par kilometer, längre bort än så funkar fortfarande inte…

Efter otaliga visningar som alla fått nja så hittade vi i helgen radhuset vi faktiskt vill bo i och tänker lägga ett bud på. Känns skrämmande och roligt på samma gång. Jag är så trött på vår lilla lägenhet och vill bara kunna öppna dörren och släppa ut Molly, sitta på altanen och bara njuta, ha ett stort badrum (två faktiskt) och ett ordentligt kök. Och framförallt ett eget rum till Molly. Så nu får ni hålla era tummar för att vi är de enda som gillade detta radhus :).

 

Abrupt väcking

Det är riktigt oskönt att bli väckt 06.20 en söndagsmorgon genom att Molly drar upp mina ögonlock. Men när hon sekunden efter sa ”Jag älskar dig mamma” och gav mig en stor puss så smälte jag och tyckte det var en mysig väckning istället.

2,5 år och vet redan vilka strängar hon ska spela på…

Tjuvtittat på dagis

Var kvar i kapprummet när de satte sig för att äta frukost. A frågade vem som ville ha gröt och Molly skrek JAAAAAAG. Jag blev helt paff för vi får inte i henne någon gröt alls hemma. Så jag ställde mig så att jag såg henne i spegeln och förstummad såg jag henne sitta helt tyst och sleva i sig havregrynsgröt som om det var det godaste hon visste. Sen bredde hon sin macka och fortsatte äta lika tyst.

Tyst var också jag och som sagt helt paff. Det var som en helt annan tjej än vid vårt frukostbord då hon hoppar upp och ner och äter knappt en brödsmula… Vad är knepet????

Nix pix

Nej det var inte bara en blödning utan det fortsatte och har gjort så sen i tisdags morse. Så det är bara att konstatera att det inte blev något denna gången :(.

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle ta det så hårt som jag har gjort. Det känns riktigt tomt och tungt. Vi har ett litet embryo kvar i frysen och funkar inte det heller så är det slut. Bara tanken är skrämmande. Kan inte ta in det och hoppas innerligt att nästa försök lyckas så att jag slipper hantera de känslorna…

 

Blödning…

Jag var helt oförberedd och blev allt chockad när jag nyss upptäckte att jag blöder!!!! Helvetes jävla skit.

Ja jag vet att det är väldigt vanligt med blödningar i början, men det känns ändå som att det har skitit sig. Det var inte bara en liten droppe som kom utan ganska rikligt färskt blod, fast slemmigare :(.

All ork rann av mig så jag går hem från jobbet och tar det lugnt istället. Och fortsätter gråta skulle jag tro…

Ruvardag 3?

Ja, jag har aldrig fattat om ET= ruvardag 0 eller 1 så jag kör med 1 så jag inte ska bli så förvirrad…

Vid de tidigare återföringarna så fick vi massvis med förhållningsregler om vad som skulle undvikas osv, men denna gången var det inget sånt alls utan bara ”så nu är det klart, lycka till”. Och här sitter jag nu och kommer på att jag inte minns någonting. Måste ta och läsa på lite så jag inte stoppar i mig ”fel” saker. Fast jag tror att jag väntar lite med det ett par veckor tills jag vet om det tänker stanna eller inte. Förutom det uppenbara som att undvika alkohol, frysa parmaskinkan och dra ner på kaffet. Det började jag med såklart direkt. Drack gott rödvin och champagne i helgen istället ;). Kaffe blir det bara 1 kopp på fm och den njuter jag verkligen av.

Symtom finns det såklart inga ännu, jag tar ju inte ens progesteron denna gång så jag kan inte ens bli förvirrad av de symtomen. Fast jag är trött, så otroligt trött! Igår somnade jag tom före Molly…

Jag ruvar:)

Åh, det känns helt magiskt och lite läskigt att vara här igen. Med ett litet embryo som förhoppningsvis växer och fäster ♥♥♥.

När vi kom dit så fick vi veta att det första embryot de tinade hade tappat 2 celler och bara hade 2 kvar så de tinade ett till och vi fick tillbaka ett 3 celligt embryo :). Det första embryot kommer de dock att fortsätta odla för att se om det tar sig och om det gör det så fryser de det igen, som en blastocyst. Helt fantastiskt vad de kan göra!

Vi hade tidigare diskuterat med barnmorskan just detta scenario, att 2 celler skulle tappas och vad vi skulle göra med det embryot då. Hon sa att man då kan få tillbaka det tillsammans med det nya, men att det då finns chans för tvillingar. Vi tackade nej till det för vi vill inte riskera en tvillinggraviditet på mig. Jag kommer ju att räknas som en högriskpatient från början denna gång och gå på blodförtunnande + att jag fick graviditetsdiabetes i v 30 sist och den lär komma tillbaka. Så vi vill inte utsätta mig för mer risker. Låter ju sjukt att vi sa nej till att få tillbaka 2 embryon, men ibland måste man tänka logiskt istället för med hjärtat.

I alla fall så går vi omkring i ett litet lyckorus och bara ler. Tänk att vi får vara med om detta igen, nu är det vara den lilla detaljen att det ska fästa också… Så fortsätt håll era tummar, vi behöver det!!

 

 

 

Nya aktiviteter

För ett par veckor sedan var vi i Malmö och lyxade till det genom att bo på hotell. Där hade vi ett gigantiskt badkar som vi fick plats i alla tre och Molly älskade det. Sen dess har hon pratat oavbrutet (känns det som..) om att hon vill till simhallen och förra lördagen kom vi äntligen iväg. Lite blyg i början, men sen var hon världens vilding och var mer under än över vattnet. Precis som båda sina föräldrar ;).

Då bestämde vi oss för att göra detta till en vana på helgerna och sen äta en god lunch på något mysigt ställe efteråt. Så igår var vi iväg igen och sååååå kul vi har det!!! Ett riktigt lyckokast med något vi alla älskar.

Sen har ju vädret varit perfekt för vinteraktiviteter så förra veckan hade vi skridskopremiär med korvgrillning efteråt :). Molly var förtjust i det också och ville bara åka mer och mer och mer. Idag var hon och Joakim och åkte skidor, men det var inte lika poppis, pulkan lockade mer. Vi får väl se vad vi hittar på för något kul nästa helg.

(Ja det är en cykelhjälm hon har på sig, man tager vad man haver innan man hinner köpa riktig hjälm…)

Nu är det dags!

Jösses, tiden bara rinner iväg och imorgon ska vi till Huddinge och få en liten eskimå!!!!!

Ja om den klarar upptiningen, men det bara förutsätter jag att någon av de 3 vi har gör. Det känns helt konstigt för vi gör det i naturlig cykel och jag är inte preparerad alls. Tidigare så har jag ju tagit nässpray och sprutor, men nu ska vi alltså bara dit och få ett embryo. Wiiiie, det är så himla spännande och jag fattar det knappt att vi är här igen.

Ja förresten helt opreparerad är jag kanske inte ändå. Efter tips från Sara så har jag tagit ”Babyklister” i en veckas tid. Det gick ju bra för henne så jag tänkte att det kan ju inte skada i alla fall. Men det är så fruktansvärt äckligt att jag måste intala mig själv att det är för en bra sak varje gång jag dricker de där dropparna.

Håll nu tummarna för oss imorgon så att vi får tillbaka en guldeskimå!!!

Hurra för nytt år!

2011 var för mig personlige det värsta året jag varit med om så det känns faktiskt skönt att 2012 är här!

Snabb summering av helvetesåret: I januari dog min mormor, i april min kusin och i juli min mamma. Tre generationer älskade kvinnor som dog inom ett halvår, känns helt absurt. Tre begravningsresor till Skåne inom ett halvår, absurt det också. Sorgen över mormor och Susanne kom helt i skymundan när mamma plötsligt dog och sorgen och saknaden efter henne är fortfarande så enorm att jag inte riktigt kan greppa det.

2011 blev också ett litet bebisår :). 3 tjejer och 1 kille utökades vänkretsen med och Molly kommer att ta väl hand om dem haha. Min bror gifte sig också så visst hände det en hel del positiva saker också.

Men det är ändå med sorg i hjärtat jag kommer att minnas 2011. Älskade, saknade mamma ♥.

Glömde ju…

Just det,  besöket på kliniken gick bra. Det visar sig att jag har ägglossning i alla fall även om slemhinnan var något tunn, men det var ingen fara längre. Det ger tydligen mycket bättre resultat om man gör en FET i naturlig cykel än en stimulerad så det är ju bra att vi kan göra en i naturlig då :).

Nu visade det sig att min ägglossning skulle komma igår eller idag och då hann de inte tina upp något ägg till mig för det fanns ju ingen på labbet under julhelgen. Så vi sätter igång nästa cykel, jippie!!!

Förresten så märker jag att jag har glömt det mesta om hur saker fungerar. Som slemhinnan. Jag var tvungen att fråga vad det hade för betydelse om den var tunn eller tjock… Han svarade att att embryot kan antingen sätta sig i en mjuk härlig fåtölj eller på en pinnstol och det tyckte jag var en lysande förklaring. Så nu hoppas jag på en riktigt skön fåtölj till lilla eskimån nästa månad!!

 

Envis tjej

Vi har diskussioner varje dag här hemma. Molly vet precis vad hon vill ha och framförallt hur hon vill saker och ting. Och när det inte blir som hon hade tänkt sig så blir hon sååååå arg. Påklädningen kan vara en mardröm. Hon plockar fram det hon vill ha och om jag så mycket som försöker hjälpa till att sätta på henne det så blir hon jätteledsen. Jag kan själv ropar hon. Och blir förtvivlad när båda benen hamnar i samma byxben eller om koftan hamnar upp och ner. Tur då att jag är pedagogisk och tillsammans löser vi det så att alla är nöjda.

Den här bilden har hon regisserat helt själv. Kläderna är handplockade, själv påsatta (tog lite tid för blixtlåste var trixigt…) och sen talar hon om för mig var jag ska stå och när jag kan ta bilden. Direkt efter springer hon fram och säger ”Jag får se mamma” och sen skrattar hon glatt. Jösses, hon kör verkligen med sina föräldrar!!!

GOD JUL

Vi önskar er en riktigt fridfulll jul med era nära och kära!

Vi började firandet inatt när Molly plötsligt började spy som en gris… Det är inte alltid det blir som man tänkt sig. Men vi fick i alla fall golvet i sovrum och hall våttorkade ;).

Och tänka sig, tomten hade ändå tagit sig hit och lämnat ett paket under granen :). Ögonen lyste på Molly när Villa Villekulla uppenbarade sig, men resten av morgonen har hon varit risig och kinkig. Så det blir en lugn dag tillsammans med farmor och farfar.

Eskimåuppdatering

Förlåt, det var ju inte meningen att hålla er på halster!

Besöket gick väl sådär. Mindre kul var att det visar sig att jag förmodligen inte har någon ägglossning då slemhinnan var alldeles för tunn tyckte han. Jippie så kul när stickorna har indikerat att jag har det och vi har legat i varje månad ett tag nu… Och ni som varit i svängen vet att det är astrist att ha sex på beställning och det hade jag gärna varit utan.

Så jag skulle ringa vid nästa mens och boka tid för ul i cd 10-11 för att kolla slemhinnan för de vill helst göra återföringen i normal cykel. Jag blev lite less för det skulle ju inträffa under julen och vi måste vänta en månad till och har jag ingen äl så måste jag prepareras inför återföringen och då går det en månad till. Visst, några månader hit och dit kanske inte är så farligt, men jag blir 40 om ett par månader och ska vi bli gravida så vill jag bli det nu. Jag har alltid satt gränsen vid 40, efter det blir det inga fler barn.

Hur som helst, min mens var medgörlig och kom alldeles för tidigt så jag ska på ul redan imorgon och om slemhinnan är fin och äl verkar vara på gång så kan vi få en eskimå redan nästa vecka. Jippie!! Annars blir det nästa månad och det känns helt ok.

Konstigt nog känner jag mig helt lugn inför allt. Vi vill väldit gärna ha ett barn till och kommer att använda alla 3 embryona (heter det så?) om det behövs, men funkar det inte med dem så gör det inte det och då kommer vi inte att gå vidare med ny IVF utan fortsätta vara helt överlyckliga över vår fina Molly. Det är så vi har kännt hela tiden, om det förändras vid 3 misslyckade försök har jag ingen aning om. Men nu är det positiva tankar, klart att en av eskimåerna kommer att funka!

Senaste tiden

Jag har jobbat nästan all vaken tid de senaste veckorna. Julhandeln var iskall i november, men slog om med råge 1:a december och jag har nu insett att jag alltid kommer att ha det såhär. Det kommer alltid att vara fullt upp innan jul och jag får lägga allt julmys och pyssel åt sidan. I år var jag i alla fall klok nog att inte göra allt själv. Har haft en ”assistent” här de senaste veckorna som har packat ordrar, slagit in paket och postat allt. Guld värt för själen och framförallt stressen!

Det hade ju varit underbart om jag hade haft lika mycket att göra till våren så att jag hade kunnat anställa henne mer permanent. Har ju så mycket idéer och planer som aldrig kommer längre än till pappret och så lyxigt det hade varit att kunna förverkliga dem också. Jag får räkna på det och se om det går ihop.

När jag inte har jobbat så har det varit sjukstuga GRANDE!! Jag och Molly har gått om varandra i att vara sjuka och efter att ha varit frisk i 1,5 vecka så vaknar jag supertäppt igen! Det är så himla tråkigt. Och så har Molly krupp igen… Vi har fått ställa in alla tillställningar de senaste veckorna! Jaja, vad är väl en bal på slottet…

Och så har min pappa varit här ett par dagar och haft mys med Molly :). Hon lyckades bli sjuk precis innan han åkte hem igen och han fick bacillerna med sig hem…

Sen saknar jag mamma något enormt just nu. Det blir extra påtagligt till julen och jag gråter en massa. Undrar när det kommer att kännas lättare i hjärtat. Nu är det bara sorg, saknad och panikkänslor. Idag är det 5 månader sedan hon dog och det gör så ont i hjärtat.